söndag 19 oktober 2014

Hörselveckan dag 7 - Tema Personliga hjälpmedel

Fler tillgängliga fritidsaktiviteter är något vi har diskuterat tidigare under hörselveckan. Som avslutning vill vi lyfta ett område där vi skulle vilja lägga mer krut utan att tumma på vikten av samhällets ansvar att erbjuda tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och unga med hörselskada.

Vi vill att vår målgrupp ska ha rätt till individuellt anpassade hörtekniska hjälpmedel som följer individen genom livet. Unga med hörselskada ska kunna ta tillvara på möjligheter de möter i vardagen, hinder ska inte uppstå när du vill delta på föreningsmöten, kunna ta till dig vad som sägs på samlingen innan fotbollsträningen, på ridlektionen eller under släktkalaset. Det ska inte behöva vara en diskussion eller ett smusslande kring om du använder din hörteknik du fått för skolan vid ett släktkalas, din hörteknik ska helt enkelt hjälpa dig i din vardag oavsett aktivitet.

I vissa landsting sägs det vara möjligt att låna hörteknik tillfälligt när det uppstår en situation i vardagen där du kan behöva det, i vilka landsting det gäller och hur en går tillväga är inte tydligt. Landstinget ger dig ofta ett visst stöd i att göra ditt hem tillgängligt eller säkert i form av slinga till TV eller varseblivningssystem för brandlarm eller dörrklocka. Men det är inte bara i hemmet vi ska kunna vara delaktiga. Att och om igen låna och lämna tillbaka och sedan låna igen ser vi som en orimlighet. Det är inte heller självklart att de situationerna när teknik skulle behövas är tydliga i förväg. Vi vill att när hörapparater provas ut ska även kompletterande hörteknik provas ut så att du som ung och hörselskadad kan möta vardagens utmaningar när du vill.

Idag finns en mängd olika regler över vem som förskriver hörtekniska hjälpmedel till en person med hörselskada beroende på vilken situation i livet du står inför. Det är en snårskog att hitta rätt i regelverket vid utbildning på olika nivåer och i arbetslivet, men hörteknik i din vardag har inte ens en tydlig plats i regelverket. Med individuellt anpassad hörteknik som följer dig genom livet blir även utbildning och arbetsliv mer tillgängligt, redan när du inleder din utbildning eller från när du söker arbete har du de hjälpmedel du behöver. Komplexare situationer i utbildning eller på arbetsplatsen kan därefter kompletteras med hörtekniska hjälpmedel enligt de regler som redan finns idag. Vi tror att detta skulle vara en enklare ekvation både för individen och för samhället!

Läs mer:


lördag 18 oktober 2014

Hörselveckan dag 6 - Tema Tillgänglighet

Kampen för ett tillgängligt samhälle fritt från diskriminering är ständigt pågående. Vi vinner segrar men möter också gång på gång motgångar. Debatten brinner och fler och fler får upp ögonen för våra frågor, samtidigt som vi kämpar i en ständig uppförsbacke där det alltid finns ännu en person att övertyga, ännu en tröskel att ta sig över.

Frågan om tillgänglighet är stor och betyder olika saker för olika personer beroende på funktionsvariation. För oss i Unga Hörselskadade ligger fokus inte helt oväntat på att göra samhället mer tillgängligt för hörselskadade. Vi tar kampen för att kunna vara delaktig i vardagen, i skolan, i arbetslivet. För oss handlar det bland annat om rätten till hörteknik och hjälpmedel, möjlighet att få tolk (och att aldrig upplevas vara en belastning) och ökade insatser för textning på tv.

I våras kom äntligen en proposition från regeringen där bristande tillgänglighet inkluderas som en diskrimineringsgrund, något som funktionshinderrörelsen kämpat för i flera år. Det var en stor symbolisk seger, samtidigt som det i praktiken var ett tandlöst förslag med många orimliga undantag. Än en gång fick vi känna på hur våra frågor och våra rättigheter prioriteras ner till förmån för någon annans bekvämlighet.

Här på vår blogg kan du läsa mer om olika perspektiv på tillgänglighet. Du kan också läsa mer om vårt arbete i Almedalen där vi under flera år specifikt har jobbat för att lyfta vikten av en tillgänglig politisk debatt för allas rätt att kunna delta i politiken.



fredag 17 oktober 2014

Hörselveckan dag 5 - Tema CI

Allt fler döva och hörselskadade barn och unga opererar ett CI. Många av våra medlemmar är CI-användare och behovet av information växer ständigt. Nyligen publicerade vi därför en stor mängd ny information på uh.se om vad CI är, vem som är kandidat och hur man går tillväga för att få det. Informationen finns på vår hemsida.

Är du CI-användare och skulle vilja dela med dig av tankar och erfarenheter? Eller har du valt bort CI och skulle vilja berätta varför? Hör gärna av dig till oss på kansli@uh.se!

Utdrag från uh.se
Många som opererat CI vittnar om att deras hörsel drastiskt förbättrats. Från att knappt ha hört alls till att kunna delta i vardagen på mycket bättre villkor. Det kan vara allt från att inte ständigt vara beroende av tolk till att kunna lyssna på musik och prata i telefon. Ljudet beskrivs som annorlunda, mer mekaniskt och burkigt, men inte som något som stör.

”Mycket saker är lättare nu. Jag kan klara mig utan teckenspråkstolk, även om jag ibland föredrar att använda dem i alla fall. Men jag har samtidigt fått svårare att acceptera när jag inte hänger med i konversationer. Jag ställer väldigt höga krav på mig själv och när jag misslyckas så blir jag väldigt besviken på mig själv istället.”

- Annica, CI-användare


torsdag 16 oktober 2014

Hörselveckan dag 4 - Rätten till tvåspråkighet

Rätten till tvåspråkighet är något Unga Hörselskadade slagits för länge tillsammans med andra döv- och hörselorganisationer. Vi tycker att alla barn med hörselskada tidigt ska få möjlighet att utveckla både svenska och svenskt teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Vi vet att hörselskador ofta förvärras med åren, vilket gör att behovet av teckenspråk kan komma senare för många. Vi vet också att vardagen och livet inte är bara på ett sätt, utan att det i olika situationer fungerar olika bra att höra.

Att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och svenskt teckenspråk ökar chansen för delaktighet i livets alla situationer.

Vill du läsa mer om tvåspråkighet och teckenspråk?


onsdag 15 oktober 2014

Hörselveckan dag 3 - Tema Arbetsliv

Alla människor kan uppleva sig särbehandlade eller diskriminerade av sin arbetsgivare. Ofta tror jag att det handlar om okunskap snarare än illvilja, vi med hörselskada löper tyvärr en stor risk att bli utsatta för diskriminering på grund av vår funktionsnedsättning. Jag tänkte dela med mig av min berättelse om min nuvarande arbetsplats och hur fel det kan gå, men också hur saker kan lösas genom kommunikation.



För tre år sedan började jag arbeta inom en stor svensk myndighet. Jag arbetar som handläggare och möter dagligen personer med funktionsnedsättningar såväl hörande, döva som personer med hörselskada. Redan när jag sökte arbetet var jag öppen med min grava hörselnedsättning och hur det skulle påverka mig i relation till mitt arbete. Min chef såg mina resurser snarare än min funktionsnedsättning och jag fick arbetet. Direkt när anställningen startade kontaktade jag Arbetsförmedlingens dövkonsulent och audionom som besökte min arbetsplats och kartlade vilken anpassning jag var i behov av. Vi kom fram till att jag skulle behöva ett FM-system till mitt cochleaimplantat, bildtelefon för att klara telefonsamtalen, varseblivningshjälpmedel för att veta att telefonen ringer, brandlarmet går eller att någon ringer på dörren. För detta behövde min arbetsgivare inte betala en krona. Dessutom har jag möjlighet att använda tolkstödet för utbildningsinsatser. Detta stöd kan arbetsgivaren få med max 50 000 kr per år för att på så sätt stärka individens möjligheter att få eller behålla ett arbete. Dessutom fick min arbetsgivare 5000 kronor per månad i form av ”Stöd till personligt biträde” vilket innebär att pengarna skall användas vid de tillfällen som det inte är utbildningstolkning och där beställningen faller utanför landstingets regi.

Som anställd inom en statlig myndighet så avgör regeringen hur mycket pengar vi får till våra olika verksamheter. Under mitt senaste år som anställd har budgetramarna för detta stramats år och jag har gång på gång mött attityden från chefen att mina tolkbeställningar kostar pengar som behöver tas från kontorets budget och att detta egentligen skulle kunna användas till annat. En chef uttryckte till mig ”hade jag vetat hur mycket det skulle kosta att anställa dig så hade jag aldrig vågat”. Sådana kommentarer sårar mig otroligt mycket och jag tappade en period gnistan för mitt arbete. Droppen för mig var när det blev bestämt att mitt team i november månad kommer att resa till Göteborg för studiebesök under två dagar. Jag pratade med min chef och upplyste om att vi kommer att bli tvungna att köpa tolkar för denna resa. Svaret jag fick gjorde mig både chockad och ledsen ”du kan väl försöka att boka in dövbesök så att vi minskar dina tolkkostnader. Det är inte nödvändigt att du följer med dina kollegor på besöket”.

För mig handlar en studieresa dels om att göra studiebesök och lära och inspireras av det, men minst lika mycket om att träffa kollegor på ett mer avslappnat sätt, umgås sitta och småprata. Jag som alla andra har behov av den kompetensutvecklingen och att ta del av gruppens gemensamma utveckling. Utöver frustrationen i att jag skulle nekas det funderade jag mycket över vad ”dövbesök” i chefens ögon innebar?!

Irriterad tog jag kontakt med mitt fackombud, en kvinna som är van att arbeta med döva och personer med hörselskada, som jag känner stort förtroende för. Facket tog saken på största allvar och det blev ett möte med högsta chefen på kontoret där jag arbetar. Vi hade ett långt samtal om chefernas behandling, att jag känner mig som en belastning för hela kontorets budget och att jag kände mig utpekad, utsatt och diskriminerad. Mötet resulterade i ursäkter från cheferna, att jag kommer att få tolk hela Göteborgsresan och kan därmed följa med mitt team på vårt studiebesök. Dessutom har jag fått fria händer att framöver boka tolk vid alla de möten där jag känner att jag har behov av det. Det är ju precis så som vi vill att det skall funka i arbetslivet för oss emd hörselskada, att vi skall få det stöd vi behöver. Men när detta inte ens kan skötas rätt på en myndighet undrar jag hur det ser ut på andra arbetsplatser som är mindre, har mindre krav på sig och där kompetensen saknas.

Nu har jag fått tillbaka gnistan i mitt arbete, jag har ett välanpassat kontor rent tekniskt, men också socialt genom vetskapen om att jag kan beställa tolk vid behov. Det har blivit bättre för mig, men jag vet att många andra möter samma fördomar och samma diskriminering på sin arbetsplats. Detta är tyvärr bara ett av många exempel på hur det blir fel när för mycket ansvar och ekonomisk belastning för tillgänglighet ligger på arbetsgivaren. Det enda rimliga är att samhället tar det ekonomiska ansvaret, en anställd ska aldrig någonsin få höra att tillgängligheten är för dyr. En anställd ska aldrig nekas delta på ett möte, en utbildning, en resa eller en gruppaktivitet för att arbetsgivaren anser att tolk är för dyrt.

/Heléne Larsson, styrelseledamot för Unga Hörselskadade

Läs mer om Unga Hörselskadades åsikter om arbetslivsfrågor

tisdag 14 oktober 2014

Hörselveckan dag 2 - Tema Fritid

Möjlighet till en aktiv fritid är viktigt för alla barn och unga, oavsett funktionsförmåga. Vi vill se en större mångfald i tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och unga med hörselskada.

Organisationer stänger allt för ofta ute människor som skulle vilja vara medlemmar. Även organisationer som inte är funkisorganisationer måste ha möjlighet att anpassa sin verksamhet till personer med funktionsnedsättning. När en person med hörselskada ska delta i ett möte kan organisationen tvingas betala mer än tio tusen kronor för att hyra, transportera och installera exempelvis en hörselslinga. Det borde vara självklart att ungdomsorganisationer ska kunna få stöd till tillgänglighetsanpassning.

Delaktighet handlar också om att kunna få vara aktiv i en organisation, något som bidrar till demokratisk skolning och skapar engagemang. Ett engagemang som hjälper till att utveckla samhället genom att unga får och ger andra kunskap samt att de lär sig påverka och forma sin egen situation. Sveriges regering och riksdag måste kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att organisera, utveckla och delta i ungdomsorganisationer på samma villkor som andra. Detta görs genom att uppmuntra och främja deltagande, samt genom att hjälpa till att skapa långsiktiga och hållbara organisationer med verksamhet på alla nivåer.

Detta är ungefär vad som står i Unga Hörselskadades politiska program under rubriken Fritid. Har du en erfarenhet av att stängas ute från en fritidsaktivitet, eller ett exempel på en bra lösning, eller något annat du skulle vilja berätta om? Dela gärna med dig till oss i en kommentar eller i ett mejl till kanlis@uh.se.



måndag 13 oktober 2014

Hörselveckan dag 1 - Tema Skola

Idag börjar hörselveckan, en vecka på initiativ av HRF där hörselfrågorna står i fokus. Under veckan som kommer tänker vi i Unga Hörselskadade lyfta sju olika ämnen som är viktiga för oss, idag vill vi lyfta skolfrågan.

Rätten till likvärdig utbildning är en av Unga Hörselskadades absolut viktigaste frågor. Det finns tydlig statistik som visar att barn och unga med hörselskada får sämre resultat i skolan och inte söker sig vidare till högre studier i samma utsträckning som andra. Att det är så är ett resultat av ett system och en skola som inte ger barn och unga med hörselskada tillräckligt utrymme och stöd.

Det är samhället och skolans ansvar att alla elever klarar skolan och når sin fulla potential. Den absolut största delen av barn och unga med hörselskada går idag integrerat i den kommunala skolan. Det finns fördelar med det, men det skapar också en utsatt situation där aktiva åtgärder och genomtänkt stöd krävs för att säkra en bra skolgång. En ekvation som blir svår när okunskapen är hög hos kommunen och skolhuvudmännen. Att det saknas kunskap hos ansvariga och att resurserna är knappa resulterar gång på gång i att elever faller mellan stolarna. De får inte det stöd de behöver och har rätt till och deras utveckling blir lidande på grund av det. Många gånger sänks dessutom ambitionerna för vår grupp och därmed utmanas inte heller eleverna att nå sin fulla potential.

Vi kräver en skola som anpassar sig efter elevens villkor. Några av våra viktigaste krav för en likvärdig utbildning är:

  • mindre storlek på klasser
  • rätt till hjälpmedel i skolan på såväl lektionerna som på raster
  • införande av funktionshinderkunskap i lärarutbildningen.

Mindre klasser är en förutsättning för bättre ljudmiljö. Mindre klasser skapar också möjlighet till möblering av klassrummet där alla elever ser varandra, något som underlättar avläsning. Hjälpmedel i form av hörslinga och mikrofoner ger ytterligare förutsättningar för eleven att höra vad som sägs och hänga med i undervisning och diskussioner. Funktionshinderkunskap är en åtgärd som skulle ge lärare ökad kunskap om hörselskadades förutsättningar och bättre verktyg att anpassa undervisning, övningar och uppgifter.