söndag 30 december 2012

Hur jag blev medlem #2

Idag fortsätter vi med Emelie Gustafssons berättelse:

"Jag har varit hörselskadad sedan födseln, men den uppdagades inte förrän jag var sex år. Mina föräldrar började dra i alla tänkbara trådar för att skapa de bästa förutsättningarna för mig. Bland annat hittade de, via min hörpedagog, information om Unga Hörselskadade. Sedan den dagen har jag varit medlem.

Som yngre gav UH mig en samhörighet med andra barn och ungdomar som också levde med en hörselskada. Genom UH fick jag nya vänner, jag fick möjlighet åka på roliga aktiviteter och dessutom fick jag lära mig teckenspråk! Att ha varit med i UH har varit berikande på många sätt, både för mig och min familj.

Idag är jag 24 år och (självklart) fortfarande med i UH. För mig är det viktigt att medverka till en värld där unga hörselskadade kan mötas och utbyta erfarenhet, få kunskap och känna gemenskap. Genom mitt medlemskap i UH kan jag, tillsammans med andra unga hörselskadade, bidra till att Vi får bättre möjligheter i livet!"

lördag 29 december 2012

Hur blev jag medlem #1

Här på bloggen kommer framöver publiceras korta berättelser från våra gamla och nuvarande medlemmar om hur och varför de blev medlemmar. Tanken är att vi ska ta med oss dessa tankar in i 2013 och arbetet med medlemsrekrytering.

Först ut är Erik Lindh:

"Min hörselskada upptäcktes när jag var 12 år och först när jag var 18 år fick jag för första gången träffa andra hörselskadade i samma sits. Detta var på en av UH:s ungdomskonferenser som jag blev tipsad om av min audionom. Det var en obeskrivligt härlig känsla/lättnad att få se att man inte var ensam, det fanns andra som hade det likadant. Därför tycker jag att det är så (livs)viktigt att UH finns: för att hörselskadade människor ska får träffa andra hörselskadade människor som kan visa att det inte alls behöver vara så hemskt att man inte hör allt."

Vill du bidra med din berättelse? Maila mig på anna.kain.wyatt[a med snabel]uh.se

torsdag 20 december 2012

Rätten till likvärdig utbildning


Vi är alla olika, har olika hårfärg, olika intressen och i det här fallet, olika hörsel. Jag har något som kallas en medelmåttig hörselnedsättning.

Idag gjorde jag ett test på hörselvården (”Nu hör du xxx”) ni kanske känner igen det? Min audionom var mycket nöjd med resultatet, jag lyckades höra och i många fall gissa mig till ca 60 procent av orden. Superbra tyckte jag också, speciellt då jag utan hörapparater endast hörde 30 procent av orden. Ett par hörapparater fungerar inte som de flesta glasögon, du sätter på dig dem och sen är det bra. Med hörapparater har jag fortfarande en hörselnedsättning, jag hörde endast 60 procent av orden.

Vart vill jag komma med detta? Jo, rätten till likvärdig utbildning. Det fungerar inte att sätta på ett barn ett par hörapparater och sedan förvänta sig att det per automatik ska gå bra i skolan. Det är så mycket annat som spelar roll, ljudmiljö, hur lärarna pratar, hur mycket de andra i klassen pratar, om du har lätt för att läsa på läppar osv. Vi är alla olika och två personer med en liknande hörselnedsättning kan klara sig helt olika ute i skolan.

Något som diskuteras mycket är om elever med funktionsnedsättningar ska integreras i den ”vanliga” skolan eller om de ska gå i specialskolor. I många fall är det en berättigad fråga enligt mig, varför ska en elev som använder rullstol inte gå i den närmaste skolan precis som sina grannar? Att sitta i rullstol påverkar inte inlärningsförmågan i undervisningen eller kommunikationen med klasskamraterna. 

Att ha en hörselskada kan däremot påverka inlärningsförmågan.  Inte det att vi är mer trögtänkta än någon annan, men det är svårt att ta till dig undervisningen om du inte hör vad läraren säger. Det är svårt att vara delaktig i det sociala livet om du inte kan höra dina klasskamrater. Den absoluta majoriteten av elever med en hörselskada läser integrerat med hörande eleven, men det finns en grupp som inte gör det.

Jag har hela min studietid studerat integrerat med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel så som hörselslinga. Trots att jag ändå kan anses ha klarat mig bra genom skolan så har jag studerat 12 år utan att höra mina klasskompisar ordentlig, jag har blivit en mästare på att gissa vad frågan från klassen var baserat på vilket svar läraren ger.

I Örebro finns ett riksgymnasium för elever med olika typer av hörselskador och ett riksgymnasium för döva. Det är en chans för de som har gått i specialskola hela sin uppväxt att fortsätta med den miljö som passar dem bäst. Det är framförallt en chans för de som har gått nio år i skolan utan att höra sina klasskamrater, utan att kunna hänga med i undervisningen, med ständig huvudvärk efter skolan, att få en studiemiljö som är anpassad för dem.  Det ger en chans för dessa elever att lära sig teckenspråk och få ytterligare ett redskap i sin kommunikation.

Som det är nu finns det en utredning som ger som förslag att riksgymnasierna för hörselskadade och döva ska läggas ner och ombildas till ett riksgymnasium för teckenspråkiga. Detta ser vi i Unga Hörselskadade som enormt problematiskt då detta utestänger många av våra medlemmar som behöver skolan allra bäst: de som inte har fått teckenspråk under grundskolan (och då du som hörselskadad elev som läser integrerat inte har rätt till teckenspråksundervisning är vi väldigt många).

Vi ser ett syfte i att behålla den viktiga gymnasieskolan för hörselskadade där eleven själv får välja vilket språk som ska användas främst. Där tekniska hjälpmedel är en självklarhet och där eleven (i många fall för första gången) får ett fungerande socialt liv.

Det pratas mycket om valfrihet dessa dagar, och om detta förslag går igenom har valfriheten för elever med hörselnedsättning minskat radikalt. Det finns då bara ett alternativ, att läsa integrerat i hemmakommunen, och många av oss vet att det inte leder till en likvärdig utbildning. 

Under 2013 kommer Unga Hörselskadade att fokusera vårt påverkansarbete på temat Utbildning. Vi kommer då att på olika sätt kämpa för en likvärdig utbildning för hörselskadade och döva. 

Anna Kain Wyatt

torsdag 13 december 2012

Funktionalitetsnormen är ett glastak för unga med funktionsnedsättning


Ungdomsstyrelsen rapport Fokus 12 med syftet att undersöka levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning är lika viktig som horribel att ta del av. Rapportens nedslående resultat inom utbildning, arbetsmarknad och psykisk hälsa är självfallet en besvikelse att läsa. Att unga med funktionsnedsättning i fem gånger så hög grad är missnöjda med sina liv är fullständigt oacceptabelt. Dock menar vi att ovanstående är symptom för en större sjukdom. För att uppnå en långsiktig förändring är det nödvändigt att samhället börjar diskutera utifrån något som vi väljer att kalla ”funktionalitetsnormen” och avvikandet från densamma. 
Rapporten visar på resultat som är minst sagt oroväckande, men ändock inte förvånande. Resultatet visar tydligt att grundläggande rättigheter som utbildning, arbete och hälsa är åsidosatta och långt ifrån en självklarhet för personer med funktionsnedsättningar.  
Det kanske viktigaste av allt som måste bekämpas i arbetet mot diskriminering av personer med funktionsnedsättningar är enligt oss den norm som förutsätter alla människors likvärdiga funktion. Alla människor har alltså två ben, två armar, ögon att se med, öron att höra med osv. Utifrån denna föreställning skapar vi sedan system och konstruktioner.
Funktionalitetsnormen i samhället tror vi även kan förklara de höga siffror av psykisk ohälsa som visas i rapporten. På grund av att personer med funktionsnedsättningar bryter normen om funktionalitet ses de som annorlunda människor och utsätts därför för hot, mobbning och kränkningar. En tredjedel av ungdomar med funktionsnedsättningar upplever sig ha blivit mobbade, vilket leder till ökad otrygghet, att jämföra med en av tio bland unga utan funktionsnedsättning. Detta är siffror som inte går att skyffla under mattan utan stärker bilden av att något måste åtgärdas!
För att bryta denna norm behöver vi förändra samhällets syn på människan. Vi måste acceptera att alla människor inte ser likadana ut och inte fungerar på samma sätt utan tvärtom kan vara väldigt olika. Vi behöver således skapa ett samhälle som kan ta emot och göra plats för alla, där alla accepteras på lika villkor.
Alla människor behöver beskådas med en nyanserad blick där de ses i sin helhet med starka och svaga sidor. Vi i den samlade funktionshinderrörelsen har ett viktigt ansvar att förmedla denna människosyn och det är med denna människosyn vi kan skapa ett samhälle där rättigheter också är självklarheter för alla medborgare. Därför vill vi uppmana våra ledande beslutsfattare att inte fastna i de små lösningarna utan istället vidta åtgärder som syftar till aktiv samhällsförändring! Detta är en nödvändighet för att kunna lösa den systematiska diskriminering som idag förekommer i Sverige.
Självfallet är det viktigt att arbeta med kortsiktiga lösningar på den problematik som Ungdomsstyrelsen pekar ut för att förbättra levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning. Men, för att verka för en långsiktig och hållbar framtid där samhället utvecklas och förebygger diskriminering måste denna syn på människan skifta, synen på funktionalitetsnormen måste ändra karaktär.
Först då har vi behandlat sjukdomen som finns i samhället, inte enbart symptomen!
----
Tobias Holmberg
Förbundsordförande Förbundet Unga Rörelsehindrade
---
Jacob Larsson
Förbundsordförande Unga Synskadade
---
Erika Sohlberg
Förbundsordförande Unga Allergiker
---
Sophie Brömster
Förbundsordförande Svenska Celiakiungdomsförbundet
---
Johan Steirud
Förbundsordförande Unga Funkisar
---
Anna Kain Wyatt
Förbundsordförande Unga Hörselskadade

tisdag 4 december 2012

Unga Hörselskadade söker stationsvärdar till årsmötet 2013!


För att få påverkanstorget på årsmötet att fungera behöver vi ha stationsvärdar som står vid varje station. Stationsvärdens uppgift är att svara på årsmötesdeltagarnas frågor om stationen, stimulera till diskussion, peppa den som inte kommer igång för egen motor, begränsa när samtalet drar iväg utanför ämnet samt skriftligt sammanställa det som har diskuterats på stationen. Vi brukar placera ut minst två personer på varje station så att de kan hjälpa varandra. Den 23 mars har vi utbildningsdag i Stockholm för stationsvärdar. Unga Hörselskadade står för alla kostnader i samband med utbildningsdagen. Själva årsmötet kommer att vara den 26 till 28 april.

Är du intresserad av att vara stationsvärd? Sammanställ ett mejl där du berättar om dig själv och varför du tror att just du skulle passa som stationsvärd. Vi behöver ha fått ditt mejl senast den 1 februari 2013 och du skickar det till: sabina.hedstrom@uh.se Hör av dig om du har några frågor!

Vi söker nu dig som vill jobba som ledare eller föreståndare på riksnivå 2013!


För att kunna axla din roll som ledare behöver du vara ansvarsfull, självgående, ha förmåga att ta egna initiativ och kunna lösa mindre problem som dyker upp. Du måste kunna samarbeta med andra, visa respekt för deltagarna och dina ledarkollegor samt ha en känsla för vad som är lämpligt eller inte att säga/göra. En positiv inställning värdesätts liksom förmåga till empati och integritet. Själva lägret/helgträffen är endast en del av arbetet och du behöver kunna utföra större delen av förberedelsearbetet självständigt och på distans från dina ledarkollegor.
Den som ska vara ledare inom Unga Hörselskadade verksamhet behöver ha erfarenhet av hur det är att leva med en hörselskada, antingen genom att själv ha det, eller genom att i sitt arbete, sin utbildning eller privat ha fått möjlighet att ta del av någon annans livssituation.

Meriter som inte är avgörande men som vi sätter värde på är om du har körkort, kunskaper i teckenspråk eller någon talang som är till nytta på ett läger.

Arbetet som ledare inom Unga Hörselskadades verksamhet genomförs på ideell basis och för att vara ledare inom Unga Hörselskadade behöver du vara medlem antingen i Unga Hörselskadade eller i vår Stödförening. Var beredd på att lämna in ett utdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Följande verksamhet kommer vi att genomföra under året:

• Läger Herrfallet (Arboga, 24 till 27 juni, 6-15 år)

• Läger Höllviksstrand (Höllviken, 1 till 4 juli, 6-15 år)

• Läger Stefanosgården (Gagsmark, 1 till 4 juli, 6-15 år)

• Teckenspråksvecka (Leksand, 4 till 11 augusti, 13-30 år)

• Pröva på-helg (Sörmland, en helg i september, 16-30 år)

• Ungdomskonferens (Stockholm, 8-10 november, 13-30 år)

Vill du jobba som ledare eller föreståndare inom Unga Hörselskadades verksamhet på riksnivå? Sammanställ ett brev där du beskriver dig själv, vad du har för erfarenhet av hörselskador och varför du vill jobba på Unga Hörselskadades läger. Berätta om vilka tidigare erfarenheter (i arbetslivet eller privat) du har som är bra för en ledare, om du har körkort och om du kan teckenspråk. Du behöver skriva vilka läger/helgträffar du är intresserad av att jobba på samt om du söker som ledare eller föreståndare. För att jobba som ledare på teckenspråksveckan ställer vi kravet att du mer eller mindre kan kommunicera på teckenspråk. Vad gäller övrig verksamhet finns det inget krav på teckenspråk, men vi kommer se till att det finns minst en teckenspråkskunnig ledare på varje läger/helgträff.
Ansökan mejlas senast den 1 februari klockan 12.00 till vår organisationssamordnare på: sabina.hedstrom@uh.se Det går bra att mejla eventuella frågor till samma adress.

Det är inte säkert att vi kan erbjuda möjlighet till alla som söker att vara ledare och vi lägger fokus på att skapa en så bra ledargrupp som möjligt till varje läger.
I samband med att du skickar in din ansökan kan du notera att sista helgen i maj ska reserveras till ledarutbildning och planering i Stockholm. Unga Hörselskadade står för alla kostnader som uppkommer i samband med utbildningen.