måndag 31 augusti 2009

Laosgruppens Erik hemma igen

Tidigt (alldeles för tidigt) i morse landade Erik på Arlanda. Erik har varit i Laos i ungefär 5 månader och har tillsammans med Sara, (som kom hem i midsomras) jobbat med ledarutbildning och organisationsutveckling i dövgruppen inom LDPA. Välkomstkommittén bestod av mig (Lovisa Engdahl), Sofia Fryklund samt Eriks pappa Kurt.

Erik, och Sara har gjort ett fantastiskt bra jobb tillsammans med dövgruppen. Projektet är nu inne i slutfasen. Det som står på agendan nu är föreläsningar runt om i landet, samt att skriva en rapport, dels till ungdomsrådet och till SHIA, som vi fick praktikantbidraget ifrån.

Har du frågor om projektet? Vill du ta del av en av föreläsningarna? Eller är du bara nyfiken på hur framtiden ser ut för internationellt arbete inom UH? Hör då av dig till Laosgruppen! laos@uh.se.

/Lovisa (Laosgruppen)

onsdag 26 augusti 2009

Skolans dag

Nassim Al Fakir och Marie Granlund
Marie Granlund

Nassim Al Fakir och Jan Björklund
Metta Fjelkner och Jan Björklund

Igår den 25 augusti var det skolans dag. En dag som instiftades förra året av Lärarnas Riksförbund. Deras mål med dagen är att uppmärksamma och betona alla elevers rätt till kunskap under mottot - Alla har rätt till en likvärdig skola.

Firande skedde i Kulturhuset i Stockholm, med olika seminarier och föreläsningar blandat med ätande av tårta. Moderator under dagen var Nassim Al Fakir som är känd från bland annat ”Vi i femman” och Bolibompa.

UH var på plats i form av styrelseledamot Susanne Gärtner och kommunikatör Josefine Hedlund. Vi lyssnade bland annat på två heta stolen utfrågningar, en med Marie Granlund, socialdemokraternas talesperson inom skolfrågor, och en med utbildningsminister Jan Björklund (fp). Dock kändes frågorna bleka och svaren från båda parter likaså.

Tyvärr fanns det ingen hörselslinga på plats, och när publiken ställde frågor så gjordes det utan mikrofon så det var svårt att uppfatta vad det frågades om. Vi pratade efteråt med ordförande i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, om det hela och hon sa att dem inte hade tänkt på hörselslinga. Men det är bra att vi är ute och visar oss så allmänheten börjar tänka mer på hörselvinkeln när de planerar sina arrangemang.
/Susanne Gärtner och Josefine Hedlund

måndag 24 augusti 2009

Vidareutveckling av Cochlea implantaten i Linköping

Läste på Sveriges Radios hemsida att på Öronkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping kommer fler patienter med hörselskador att kunna hjälpas i höst. Det är en utveckling av Cochlea implantaten och förbättringen innebär att patienten lättare kommer att kunna höra höga frekvenser i både tal och musik samtidigt som ingreppen blir skonsammare.

Metoden, det elektroakustiska cochlea implantatet, bygger tydligen på att man använder en hörapparat för basfrekvenser och i diskanten ett implantat, sedan är allt kopplat till en och samma apparat. De samverkar för att hjärnan ska uppfatta fler toner. Implantatet stimulerar de höga frekvenserna och hörapparaten de låga. Det blir en förbättring eftersom de traditionella cochleaimplantaten inte återger basljuden eller tonhöjden på ett ljud på ett bra sätt. De är utformade för att framför allt framhäva tydligheten i talet och många användare har svårt att uppfatta en melodi.

Om behandlingen: Teamet som arbetar med implantaten består av en audiolog, en kirurg, en ingenjör, en kurator, en hörselpedagog, en audionom och en psykologiprofessor. Patienten bedöms först av en hörselspecialist på hemorten och kommer därefter till US för ett detaljerat taluppfattningstest. Efter utredning om man är lämpad för ingreppet görs operationen. När taluppfattningsförmågan är lägre än femtio procent rekommenderas ofta cochlea implantat.

Så fungerar cochlea-tekniken: Implantatet är en form av hörapparat men en mottagare och en elektrod opereras inne i hörselsnäckan och kombineras sedan med en mikrofon bakom örat. Mikrofonen fångar upp ljud som leds till en talprocessor som i sin tur gör om ljudet till elektriska signaler. Signalerna skickas till en sändare som sitter ovanför örat och vidare via den inopererade mottagaren och elektroden till hörselsnäckan där den stimulerar hörselnerven. Det är detta som gör att hjärnan uppfattar ljud. För att CI ska fungera krävs att det finns fungerande nervceller och nervtrådar i hörselsnäckan. I och med att CI:t täcker ett större ljudområde och har en närmare kontakt med hörselorganen än en vanlig hörapparat kan ljuden bli klarare.

Källor:
Sveriges Radio
Landstinget i Östergötland

/Josefine Hedlund,
Kommunikatör Unga Hörselskadade

tisdag 18 augusti 2009

Större text i SVT-textningen

Igår damp ett pressmeddelande från Sveriges Television ner i mailboxen. Budskapet var att SVT har ökat storleken på översättningstexten vid bredbildsändningar i alla SVT:s kanaler. Dessutom ska bokstäverna ha blivit vitare för att skapa högre kontrast mellan bakgrunden och texten. Ändringarna ska ha skett efter synpunkter från tittarna om både innehållet i undertexterna och utseendet.

– SVT arbetar kontinuerligt med att göra alla tjänster så tillgängliga som möjligt, främt för hörsel- och synskadade. Där är textningen mycket viktig, både storlek och kontrastfärger, för att så många som möjligt ska kunna ta del av vårt utbud, säger Johan Hartman, ansvarig för Hållbar utveckling på SVT.

Man kan ju även hoppas att det här är ett resultat av SVT-dagen som jag tillsammans med Susanne och Johannes besökte i början av sommaren. Ni kan läsa det inlägget här.

Själv har jag inte hunnit utvärdera den nya textningen, vad tycker ni som har provat den?

/Josefine Hedlund
Kommunikatör, Unga Hörselskadade