Möte angående textning av svenska biofilmer

Hej!

Jag (Jessica Hansen) och Maria Öjmertz var den tredje september på möte angående textning av svenska biofilmer. Det var representanter närvarande från Svenska Filminstitutet, SF Bio, SF Film och Nordisk Film. Sedan var det även representanter från Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och naturligtvis vi från Unga Hörselskadade. Eftersom det var så pass många representanter så tycker jag att det var ett givande möte, de hade möjlighet att bemöta och besvara våra frågor och förslag på ett bra sätt.

SFI började med att förklara bakgrunden och förutsättningarna kring textning av svensk biofilm, idag är det cika 10 svenska filmer per år som får 1-2 textade biografkopior per titel. Det har de senaste åren dock blivit allt sämre ställt med de textade visningarna, de är dels färre, men när de väl visas så är det oftast på dagtid och inte på de större biograferna. Både intresseorganisationerna och SFI menar också på att informationsspridningen varit dålig, att vi i många fall meddelas alldeles för sent om var och när det går en textad film. Anledningen till att inte alla filmkopior textas är för att det inte håller ekonomiskt, det kostar helt enkelt för mycket.

Det filmbolagen pratade mycket om var budget och de undrade också om när och var vi anser att de textade kopiorna skall visas. Men vi menar på att de ska visas överallt, på bra tider, vi ska ha samma möjlighet att gå på bio som alla andra och inte behöva planera in ett datum långt efter premiärdatumet för att kunna se en textad kopia av filmen. Det filmbolagen också menar på är att det är för dålig uppslutning till visningar då det är textat, vilket gör att det inte håller ekonomiskt.

Men då tycker vi istället att man bör fråga sig Varför det är så dålig uppslutning! Det är ju inte konstigt att färre kommer ifall visningen är på dagtid till exempel, eller om informationen om textning inte har nått ut. Vi fick också höra att biografägare menar på att de fått klagomål från publiken då en svensk film är textad. Kanske är det helt enkelt så att det är okunskap som ligger bakom? Att de hörande måste informeras om anledningen till att det är text, det är kanske inte självklart att folk tänker på att det finns de som inte hör – som också går på bio. Vi kom också fram till att det kan vara så att texten som hörande stör sig på är den text som beskriver händelser som ”telefonen ringer”, den här typen av text är kanske inte helt nödvändig – man ser ju när telefonen lyfts. Det är dialogen som framför allt är viktig.

Slutligen diskuterades även hur det skall informeras om att filmen är textad och detta är något som filmbolagen ska titta närmare på och jobba med, till exempel ha en egen sida på hemsidan med tider för textade filmer.

Det är självklart toppen att filmbolagen tar tag i detta och visar sitt intresse, men det återstår att se hur mycket som faktiskt förbättras och förändras…Filmbolagen pratade mycket om den begränsade ekonomin och att det är svårt att ha långsiktiga mål. Personligen tror jag att det är viktigt att ha ett mål i sikte, även om det kommer ta lång tid innan vi når det. Det kommer att vara ett uppföljningsmöte i februari/mars för att se hur processen fortskrider.