tisdag 30 juni 2009

Direktbloggning från seminiariet - en tillgänglig skolgång för alla

Efter mycket teknikstrul är nu vårt seminarium äntligen igång.
Kommunikatör Josefine började med att presentera moderator Lars Lindberg, som sedan tog över ordet och presenterade panelen.

De som deltog i debatten var Betty Malmberg, riksdagsledamot Moderaterna, Mikael Damberg, riksdagsledamot Socialdemokraterna, Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, Jan-Peter Strömgren, ordförande Hörselskadades Riksförbund samt Julia Willig, ordförande Unga Hörselskadade.

Första frågan gick till Julia om hur det är att vara ung och hörselskadad i skolan idag och vilka utmaningar som man möter. Julia ansåg att det behövs främst kunskap och förståelse från lärarnas sida, om vad som är en bra ljudmiljö, hur man använder mikrofoner etc.

J-P fortsatte med en förklaring vad han anser om uttrycket man använder i Sverige - att alla barn ska gå i skolan. Men att man på engelska säger - education for all, alltså utbildning för alla. I Sverige verkar det räcka med att man får in alla i samma byggnad bara, det verkar inte vara väsentligt med vad barnen lär sig vilket han tycker är oroväckande.

Metta fick frågan om vad hon anser att hennes medlemmar har för kunskaper om att ta emot en funktionshindrad elev. Hon ansåg att lärarna inte alls är förberedda, lärarna har inte kunskap, är rädda för tekniken och törs inte. Hon säger att stora klasser är det största och första problemet som man måste ta tag i.

Michael Damberg från Socialdemokraterna anser att det är rektorn som har ansvar för att alla elever i skolan får rätt utbildning. Har man inte lärare som har rätt kunskap för att ta emot barn med funktionshinder så måste man se till att lärarna får kunskapen som krävs. Han påför att alla nu pratar om att finanskrisen, och att den gör att folk säger att det inte finns pengar. Han tycker att stora klasser också är ett av det största problemen. Det finns rapporter på att små klasser i de yngre årskurserna leder till större kunskap för barnen för att lärarna ser dem.

J-P flikar in att handikapprörelsen har gjort en skolplattform, där man enats att döva, hörselskadade och dövblinda ska ha särskilda rättigheter.

Betty Malmberg får ordet och tar upp att tillgängligheten ska finnas för alla 2010. Men vi ser lysande exempel på att tillgängligheten inte finns för alla, en person i rullstol kan inte ta sig ner på podiet, hörselslingan fungerade inte i en lokal som är relativt nybyggt. Det är ett svek mot alla med funktionsnedsättning. Betty är mest oroad över att ingen har uppmärksammat det här mer. Hon tar upp siffror på att 38% elever med hörselskador inte når högskolan, jämfört med att 11% av "normalhörande" inte når högskolan. Hon anser att elever med hörselskada kanske inte ska gå integrerat för att det finns bristande teknik och dåliga skolresultat.

Metta svarar att politiker inte vill se verkligenen utan att man anpassar sig efter sin politiska ideologi. Vidare säger hon att man som lärare inte vill känna sig otillräcklig. Beprövad erfarenhet är lösningen anser hon.

Betty kommer in och säger att man måste lyssna på de som har kunskapen. Vad tycker de hörselskadade som går exempelvis i hörande miljöer?

J-P får frågan om hur den ideala skolan ska se ut. Han säger att det som har skapats med den nya skolmyndigheten SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) känns som ett steg i rätt riktning. Han vill att SPSM ska få kunna starta upp lokala resurscentrum, vilket HRF skrivit till regeringen om. Det ideala är både kommuner och staten delar på finansieringen för att stärka upp elever med funktionsnedsättning.

Inga kommentarer: